Direktlänk till inlägg 30 augusti 2011

Mitt liv del 5

Av Emma Lindqvist - 30 augusti 2011 13:36

Man inser inte vad man hade förrän allt är borta...

Jie nesuvokia, ką turėjo, kol viskas dingo


Ja, jag tror nog att jag har mer känslor för Mr G än vad jag själv velat inse. Nu när han är borta, saknar jag honom mer än någonsin. Jag känner att jag inte hör till någonstans, det känns som om jag är ensammast i hela världen. Jag hoppas att det jag känner nu är äkta känslor, så att jag inte lurar både honom och mig själv.

Jag hoppas att det jag känner nu inte bara är avundsjuka/svartsjuka för att han nu har åkt hem och kanske träffar andra, att jag inte har honom här, att han inte skickar och ringer mig mer som han gjorde när han var här. Jag kanske bara känner mig ensam och kände mig älskad för att han ville vara med mig? Jag hoppas att det inte är så, för jag vill absolut inte såra honom mer än jag gjort.

Egentligen hade det kanske varit bäst att låta honom gå, att låta honom vara och inte uppmuntra honom mer. Han förtjänar kanske en bättre tjej än mig, jag har kanske sårat honom för mycket och förtjänar inte en sån fin kille som honom.


Jag känner mig så fruktansvärt ensam, det känns som om jag inte hör till någonstans längre. Mamma var min enda familj, och utan henne känns allt så tomt. Jag saknar henne så fruktansvärt mycket, allt är så tomt i mitt liv, och mitt hjärta värker när jag tänker på att jag kanske aldrig kommer få en familj. När jag ser alla som är så kära, alla som är gravida och planerar att bli sambo och giftermål så blir jag så avundsjuk och önskar att jag också hade någon. Samtidigt som jag vet att killar är det sista jag borde jaga efter just nu, så vill jag mer än allt också ha kärlek, jag vill också ha en familj. Kanske är G den jag ska vara med? Han älskar mig, jag älskar honom (tror jag), han tar hand om mig väldigt bra, han vill vara min familj, han vill skaffa en familj med mig. Han vill hjälpa mig, trots att han inte behöver göra någonting.


Jag önskar att det fanns någon som berättade för mig vad jag skulle göra och hur jag ska leva mitt liv. Jag vill inte ta alla besluten själv, jag vill inte ta fler dumma och felaktiga beslut.


Var är skyddsängeln som tar emot mig när jag faller?


 

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
   Spamskydd  

Kommentar

Av Emma Lindqvist - 16 oktober 2011 09:34

En ny värld har nu öppnat sig för mig, och jag hoppas att jag kan hålla mig fast vid denna fantastiska möjlighet till ett underbart liv tillsammans med någon som verkligen älskar mig!   Jag har nu fått en egen lägenhet i Landskrona, och även en s...

Av Emma Lindqvist - 30 augusti 2011 20:25

Hela dagen har jag fällt tårar. Jag förstår inte riktigt hur jag kan gråta så mycket, men nu när jag är själv tänker jag väldigt mycket. Tänker på hur mycket jag saknar kärlek, saknar G, saknar mamma. Det är dom två jag har tänkt på hela dagen, hur...

Av Emma Lindqvist - 29 augusti 2011 18:01

Ja, jag har ju träffat en annan kille nu ett tag, som jag tycker mycket om, men vi kommer inte riktigt överens om vad som är rätt och fel i ett förhållande. Han vill bara vara tillsammans hela tiden, och förstår inte min kärlek till mina vänner. Han ...

Av Emma Lindqvist - 26 augusti 2011 08:00

Man kanske skulle skriva lite om mamma, tänka till lite och skriva ner lite minnen av henne och bara minnas?   När jag var liten, yngre än 9 år, kommer jag inte ihåg så väldigt mycket mer än att jag var hos henne varannan helg och att vi ofta var...

Av Emma Lindqvist - 25 augusti 2011 22:41

Ja, jag tänkte mig egentligen att skriva lite ofta, för att kanske få lite ångest ur kroppen. Men det har inte blivit något mer sen sist, men eftersom jag börjar känna ångesten krypa på igen, så är det nog dags nu.   Ja, kärleken till att börja m...

Presentation


Emma var det, ja!

Fråga mig

0 besvarade frågor

Kalender

Ti On To Fr
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25 26
27
28
29 30
31
<<< Augusti 2011 >>>

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

RSS

Besöksstatistik


Ovido - Quiz & Flashcards